❤️
Idag har det gått fyra år. Fyra år av bottenlös saknad och gränslös sorg. Fyra år har vi varit utan dig på denna jord. Det gör så innerligt ont. Det smärtar i varenda cell.
Mina bästa drömmar är när du är med. När jag får höra dig, krama dig och bara vara med dig. Verkligheten är lika hård varje gång jag vaknar och slås hårt i magen av att det bara var en dröm.
Jag känner mig så liten och svag. Sorgen och saknaden efter dig är omöjlig att beskriva. Och det som hjälper bäst när jag känner så är att krypa upp i ditt knä. Världens bästa knä. Där jag alltid, alltid, alltid fått krypa upp. Liten som stor. Men det går inte. För det är ju din frånvaro som gör att jag längtar dit mer än vanligt.
Älskade, älskade pappa. Kom tillbaks.
