3/3 07-15.

Tredje mars.

2007
- var jag en lördag och vi var lediga
- jag köpte en trisslott men vann inget (hade tydligen planerat att
ringa till CSN och fisa i telefonen om vi vunnit massor)
- var på toaletten (bloggade om så viktiga saker :))
- var jag på fest på kvällen och bloggade vi hemkomst, men det tillhör ju 4e mars
 
2008
- tjurade jag över att jag inte fick någon kommentar fastän
jag laddat upp massor med bilder (hahaha)

2009
- så tvättar jag med publik
- möter Malin Wollin på gatan och känner att det var lite jobbigt
pga. sjabbiga kläder
(vår tvättstuga nådde man från gatan och publiken bestod av
personal från frisörsalongen i samma hus)
 
2010
- var jag glad över vädret - sol
- ... och över att sluta tidigt
- hade jag på mig mina nya mysbrallor (som fortfarande är favoriter)
- och delade med mig av de briljanta skämten som vi dragit på jobbet:
 
- Hur vet man att det är en råtta i kylskåpet?

- Vad heter gynekolog på isländska?

- Vilken är världens minsta fågel?
 
(Kan ni svaren!? :))
 
2011
- var jag sur över att dagen innan failat på uppkörningen
- var på pass på gymmet
- samt hittade en själsfrände:
 
 
- och hävdade att det här fotot kan vara det bästa som tagit på mig någonsin,
vilket fortfarande stämmer. Apa så lycklig jag var!
 
 
 
2012
- kände vi att vi inte orkade mer. Nattklubben under sängen tog kål på oss...
 
2013
- så såg jag ut såhär:
 
 
- och var glad över de första vårtecknena:
 
 
2014
- så hade jag inte tid att blogga för då fanns det två små 3,5 månader gamla busfrön hos oss! :)
 
2015
- är halva barnaskaran febrigt och förkylt, resternade heltokig
- vårtecken i form av krokusar
- Ea har lärt sig sparka på bollen, så pass gulligt!
- och jag fick en hatt av My imorse
 
 

10 ÅR AV KÄRLEK! ♥

20050224-20150224
 
10 år
120 månader
520 veckor
3652 dagar
87648 timmar
5258880 minuter
31552800 sekunder
 
JAG ÄLSKAR DIG, ANDERS!
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥
 
 2005
 
 2006
 
 2007
 
 2008
 
 2009
 
 2010
 
 2011
 
 2012
 
 2013
 
 2014
 
 2015
Alldeles prick just nu! ♥
 
 
 
 
 

lucia 1994.

Året var 1994. Jag gick i tredje klass. Vi hade omröstning i klassen om vem som skulle bli Lucia. Min fröken, Guje, sa att det är var och ens beslut. Man ska välja själv och vi ska inte prata med varandra om det efteråt. Jag röstade på den jag tyckte hade finast hår, Emma. Jag och min bästis Maria smög bakom en stor fläkttrumma på rasten efter lektionen och var busiga. Vi bestämde att vi ändå skulle berätta för varandra vem vi röstat på och vi skulle säga det samtidigt. Vi båda hade röstat på Emma.
 
Någon vecka senare var jag hemma och var sjuk. Jag minns att jag mådde riktigt dåligt. Vi var i Turinge, jag och mamma, för att handla det nödvändigaste i den lilla handelsboden. Där mötte vi på Viktor och hans pappa. Viktor berättade för mig att jag blivit klassens Lucia. Jag mumlade något tillbaka och brydde mig inte nämnvärt. Så sjuk var jag. För oj vad glad jag blev sen när det sjunkit in. Lilla, lilla 9-åriga Elin. Som aldrig direkt syntes, gjorde det man skulle och inte stod ut alls. Blyg, snäll och timid. Men jag hade långt, blondt hår. Det hade jag.
 
Luciatåget gick till så som att hela klassen med stjärngossar, tärnor, pepparkaksgubbar och tomtar gick in först. Sen kom Lucian, jag, med sina två tärnor. Jag vet inte, men jag antar att det var de som fick flest röster efter mig. Det var dessutom mina två bästa kompisar, redan nämnda Maria samt Elin N.
 
Vi lussade på lite olika platser. Bland annat i Folkets hus för en massa gamlingar. På en stor scen. Jag var redigt nervös och under hela tåget så stod jag och svajade, som om jag skulle svimma. Med mina elljus i håret. Jag svimmade inte, men jag minns att jag stod där och såg mina fötter iklädda vita strumpor sticka fram under linnet. Och svetten som kletade mellan mina händer som placerades ihop framför bröstkorgen.
 
Sen skulle vi - förstås - lussa för våra föräldrar. Det gjorde vi i matsalen på skolan. Jag minns så väl att jag och mamma stod i kapprummet till matsalen och grejade med kronan. Om det kanske glappade i den? Och mamma hade gjort den så fin. Hon hade lindat in den i lingonris. Så fin jag kände mig.
 
Den minsta lilla blonda 9-åring ni kan tänka er. Det här var stort. Och jag kände mig så fin och så bra.