att må.

Jag har den senaste veckan inte vetat hur jag mått. Mår jag bra? Lagom? Skit? Igår var en jobbig dag, av förklarliga skäl.
 
Det känns nästan värre att inte veta än att må dåligt. Jag måste sluta fundera på det, och bara vara. Sluta analysera varenda tanke, känsla.
 
Jag blir tokig.

2a april.

Grattis på födelsedagen pappa! Idag skulle du fyllt 64 år.
 
När jag satt vid köksbordet imorse och tittade ut och tänkte på dig och din födelsedags så återkom jag hela tiden till sädesärlan. För denna underbara lilla vårfågel har alltid anlänt 08-skogen kring din och mammas födelsedag. Jag tror det var ditt tydligaste vårtecken. Den andra var när jag sprang omkring som en galning på gräsmattan för att plocka alla gullvivor så du inte körde av dem med gräsklipparen.
 
Men den där sädesärlan. Den kommer förevigt påminna om dig. Det kommer vara de första eftermiddagsfikorna i solen på trappen. Den där vårsolen som precis börjar värma. Utan jacka men med tjock tröja. Hur vi äntligen kan börja röja på tomten. Våren. Du och mamma på de blåa och senare röda dynorna. Kaffekoppar. Gulnat gräs som snart ska eldas. Tälja pinnar och grilla korv. Och sädesärlan som gör entré. Som du pratar med. Som du kallar på, på samma sätt som vi kallar på katterna. Du och sädesärlan. Och det är väl klart den gillar dig, hörru. Så som du ruskade upp insekter och doningar med gräsklipparen. Den hängde efter dig, idolen på gräsklipparen.
 
Vi har det gemensamt, jag och sädesärlan. Du är idolen. Min anledning är dock inte insekterna ;)
 
Grattis, världens bästa pappa! ♥