sött.

Jag sa igår "mitt sötsug är typ borta!" och satt och tittade på mitt sällskap som käkade MilkyWay så det typ stod ur öronen på'na. Och så tog jag ett par i sympatiätning.
 
Idag: jag öppnade ett paket Fingers, ca 17 minuter senare var alla slut.
 
Hepp!
 
 
 
SÖTT!
I dubbel bemärkelse. Ea och My fick möjlighet att smaka chokladbollarna jag gjort i helgen.
De intresserade sig inte nämnvärt. Sen hittade de pärlsockerrester på bordet. Succé!
I förrgår åt jag några chokladbollar i soffan. Igår tittade My in under soffan och säger "BULLAR!".
Jag: Va? Är det bullar under soffan?
My: Jaaa!
Jag funderar och undrar och sen händer något annat.
Sen byter jag blöja på henne i soffan och hon säger återigen "BULLAR!" och
sträcker sig efter... ett pärlsockerkorn!
Aha! Bullar = bollar = chokladbollar!
Sötfis!

snark.

När jag berättar att jag var så pass trött idag att jag la mig ner på golvet med en mjuk boll som kudde och somnade till med barnen lekandes med lego vid mig.
 
Och den jag berättar för trodde det var på jobbet det hände.
 
Asgarvet.
 
En mycket mörk och dålig Photo Booth-bild på mig direkt härifrån sängen.
(Jag skrattar på den)
God natt!

diverse.

Är så orimligt trött nu för tiden. Fattar inte. Kan en drabbas av samma trötthet på våren som på hösten? Tokigt. Somnar med barnen varje gång jag nattar dem i princip. Förra veckan gjorde jag det, blev väckt och gick ner till soffan, somnade där om inom tre minuter, sov i soffan och gick upp och la mig efter några timmar och somnade om genast. Så jag sov typ 12 timmar? Eeeh. Nåja. Det finns väl säkert någon vettig förklaring.
 
En sak som förhoppningsvis motverkar tröttheten är att komma igång med att spring igen och jag är så pepp! Har dessvärre varit mer eller mindre förkyld sen i januari - tills nu! Yey! Och det i kombination med sommartid är ju helt strålande! Det innebär att jag kan sticka ut de kvällar Anders nattar barnen, vid 19-snåret, för det är fortfarande ljust. Halleluja-moment! Ska bara göra det också, ehm :P
 
I övrigt så hoppas jag att ens ambitioner, förhoppningar och önskningar blir bra. Magkänslan och framförallt hjärtat. Oftast är det det som leder mig. Hjärnan får liksom bara processa och uttrycka känslan, men den bestämmer inte.
 
TJIPP! (Så låter det när Pelle skjuter iväg pepparkvarnen med armborstet in i drakens näsa, om ni inte visste...)
 
Blomster inplockat från trädgården i de sötaste små vaserna
som jag fyndade på loppis i somras!